skip to Main Content
Meny

Men hallå, Camilla Wagner

Men hallå, Camilla Wagner, vd för Klara K, och en av Näringslivets Mäktigaste Samhällsförändrare 2018 enligt Veckans Affärer.

För sju år sedan var du redaktör för VA Ledarskap, Veckans Affärers redaktion för ”humankapitalet”, och rekryterade mig dit. Året efter vandrade du vidare som entreprenör och jag tog över redaktörskapet. För några år sedan lämnade även jag över stafettpinnen. Och nu hittar vi dig på listan över Näringslivets 125 Mäktigaste kvinnor! Hur gick det här till? 

– Ja, det kan man verkligen fråga sig.  Det hade inte varit möjligt utifrån våra gamla kriterier, men sedan dess har Veckans Affärer moderniserat listan och tar ett vidare grepp om makt. Det är genialt eftersom syftet alltid har varit att lyfta fram förebilder och nu kan vi få en större palett av förebilder. Jag rodnar, ödmjuk men stolt. Sjukt stolt faktiskt. Se bara vilka kvinnor som jag delar listan med. Känner att jag blir smartare bara genom att nämnas i samma sammanhang som dem.

För de som lärt känna dig i din nuvarande roll ska vi ge en kort historik: När började du med VA Kvinna och när slutade du för att starta det som nu är Klara K?

– Jag började på Veckans Affärer som researcher år 2000. Då hade listan gjorts två gånger. Som researcher jobbade jag med alla tidningens kartläggningar men drogs alltmer in i Mäktigaste-listan, som blev mitt hjärtebarn. Bevakningsområdet blev också allt viktigare för VA och till slut jobbade jag heltid med att bevaka jämställdhetsfrågan och bygga VA Kvinna.

-Sedan slutade jag 2012. Jag frilansade ett år och grundade Management by Kerstin 2013. Två år senare, 2015, köpte MbK Klara K, som nu är ett dotterbolag.

Hur var det att bygga VA Kvinna?

-Fantastiskt roligt. I många år var VA:s jämställdhetsbevakning ”bara” listan, men i mitten av 00-talet bjöd jag hem några spännande kvinnor från olika delar av näringslivet, civilsamhället och politiken, för att diskutera hur vi kunde fördjupa bevakningen och bättre driva debatt. VA Kvinna föddes hemma runt mitt matbord.

Hur byggde VA Kvinna dig?

-Den frågan är så typiskt du! Du vänder på perspektiven på ett sätt som får läsaren att stanna upp och reflektera. Dina texter är som yoga!

-Jo, VA Kvinna byggde mig. Givetvis lärde jag mig mycket om ledarskap och motstånd. Jösses, vilket motstånd vi mötte. Både från kollegor, näringslivet och från dem vi idag kallar ”trollen”. Nu är jag så barnslig, så motstånd gör mig trotsig. Jag kan gå ganska långt på adrenalin.

Det motståndet – fördomar, avundsjuka – är du ju långt ifrån ensam om att ha upplevt. Många i VA Kvinnas målgrupp av kvinnor i näringslivet vittnade om detsamma. Hur mötte du det?

-Jag lärde mig att tystnad inte löser något. Jag tog reda på vilka mina motståndare var och konfronterade dem. Det var kul – för mig. Troll spricker så lätt när man sätter lyset på dem. I ljuset kan man sedan föra en riktig diskussion och verkligen förändra.

Det låter också ganska jobbigt?

-Jo, det är klart att det var arbetsamt och jobbigt också. Men så mycket annat gav mig styrka och mod. Stommen i mig är det fantastiska nätverk av människor som gett mig sina berättelser, delat sin kunskap och bjudit på sin vänskap. Den kärleken har byggt både min karaktär och min karriär.

Hur är det nu – att verka i jämställdhetsarbetet som konsult, jämfört med att driva det som journalist när man samtidigt har ett bevakande uppdrag?

-På många sätt är det lättare. Dels är människor öppnare när de inte citeras i media, och dels har jag idag möjlighet att påverka över tid. Några av våra kunder har vi jobbat med i flera år och då får man vara med och se förändring.

Vilka metoder och erfarenheter från VA Kvinna har du tagit med till Klara K?

-Vårt viktigaste verktyg i VA Kvinna var att slå sönder myter med fakta. Research är grunden till allt och så jobbar vi idag också. Om ett företags jämställdhetsplan är baserad på konkret fakta ur den egna organisationen blir det tydligare för medarbetare att se målet och att förstå aktiviteterna som leder dit.

-På ett mer organisatoriskt plan så lärde jag mig att olikhet är jobbigt, men nödvändigt, för framgång. Minns när jag skulle anställa dig och fick frågan: ”Vill du verkligen anställa henne? Ni är ju så olika!”? Idag jobbar jag också med min motpol. Petra Nedfors, min kompanjon, är systematisk och analytisk. Det ger mig frihet att tänka utanför boxen.

Jo, jag minns. Men om du skulle summera: Vad har hänt sedan du började jobba med jämställdhetsfrågan?

-Rent numerärt har kvinnor de facto blivit fler på toppen, både i styrelserna och i ledningarna, även om vi inte är nöjda. Debatten är bredare idag och det är bra. Tidigare kunde man nästan bara prata om kvotering, men idag pratar vi löneskillnader, sexuella trakasserier, föräldraförsäkring och mycket annat. Tyvärr har näthat och hot blivit mer systematiskt. Det är ett stort bekymmer, men ska ses som ett tecken på att vi är nära ett systemskifte. Motståndet tar i just för att vi håller på att krossa glastaket.

Ulrika Fjällborg

Back To Top
Close search
Sök