Var tredje kvinnlig ledarskribent, krönikör, chefredaktör och kommentator inom dagspressen funderar på att sluta med journalistiken helt. Och det till som en följd av alla de trakasserier de utsätts för i jobbet. Det visar en ny studie som mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige och nätverket Klara K låtit undersökningsföretaget Kantar Sifo genomföra.
– Nu är det viktigt att regeringen följer de uppmaningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nyligen presenterade i sin rapport om mediernas säkerhet. Och avsätta reella resurser för att bland annat se över hot och trakasserier mot medier, men också arbeta fram skyddsstrategier för journalister, säger Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige.
Undersökningen visar att 72 procent av kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer vid landets 163 dagstidningar utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna. De hot som flest upplevt är hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld. Hela 96 procent av de hotade eller trakasserade har utsatts för nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens. Och 66 procent har tagit emot nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.
För ungefär hälften av de utsatta har hoten och trakasserierna lett till personlig rädsla och oro. 22 procent säger i studien att hoten inneburit att de avstått från att bevaka och rapportera om vissa sakområden eller samhällsfrågor. Men också till tankar på att sluta arbeta inom journalistiken helt och hållet. En av tre, 34 procent, menar att trakasserierna inneburit tankar på att sluta och 22 procent att hoten lett till samma tankar.
– Det finns en risk att många av de utsatta kvinnorna lämnar yrket. Det skulle innebära en minskad jämställdhet, att kvinnors röster och perspektiv försvinner ur den öppna debatten, Camilla Wagner, vd Klara K.
Något mer än hälften, 52 procent, av de utsatta menar att mängden hot och trakasserier ökat under de senaste tre åren. Och 54 procent menar dessutom att hotens och trakasseriernas innehåll eller uttryck blivit grövre under samma period.
Länk till hela undersökningen: Hot mot kvinnliga opinionsbildare
Fakta om undersökningen
Målgrupp: Kvinnliga ledarskribenter, chefredaktörer, krönikörer och kommentatorer verksamma vid TU-anslutna medier
Metod: Webbundersökning med urval från TU
Fältperiod: 6-20 mars 2017
Antal intervjuer: 85 st
Svarsfrekvens: 31,5 procent
