Stanna hemma

Den här krönikan kan synas vara politisk, men vad är mer politiskt än jämställdhet?! Rapporter om ojämställdhet har duggat tätt de senaste två veckorna. Stor besvikelse hos många av mina kamrater som är kvinnor. Det där med jämställda löner verkar inte lösa sig på länge än.

Jämställdhetsmyndighetens representant säger i SVT att det kan bero på att kvinnor är borta mer från arbetet. Ungefär så här ”…man vet att kvinnor jobbar deltid i mycket större utsträckning än män. Man förväntar sig att kvinnor kommer vara frånvarande mer än sin manliga kollega.” Säger människan och jag undrar…varför skulle det påverka lönen?

Samtidigt kommer rapporter om att män visserligen är positiva till att det blir förändringar, efter #metoo, men dom flesta har inte funderat på sin egen roll och hur dom påverkar processerna eller hur dom själva agerar. Så länge det är fallet så står vi på noll.

Nedanstående text är inte en uppmaning till strejk, men jag tror att det är en viktig fråga och nej, jag är inte medlem av fackförbundet Kommunal. Däremot är jag övertygad om att det inte räcker med att en besutten medelklass i storstäderna arbetar för jämställdhet inom den egna gruppen. Jag tror inte att jämställdhet kan fungera i stuprörsmodellen (som statsminister Löfven förespråkar för arbetet i regeringen). Jag tror på horisontellt arbete med djup. Det ska genomsyra hela samhället annars så är det inte jämställt någonstans.

Händer det då ingenting? Jodå det händer trots allt saker även om det, ja jag vet(!) går långsamt. Men inte är det männens förtjänst. Kanske Kommunal, fackförbundet kan hjälpa till?

Kommunal går nu i spetsen och säger att nu räcker det, dom vill ha låglönesatsning med kvinnor i fokus. Och jag säger: Stanna hemma om ni inte får igenom era krav, det skulle sopgubbarna ha gjort och ni tillhör tillsammans med den gruppen de viktigaste vi har i samhället.

Spelnissarna med bas på Malta och skojarna i SMS-utlåningsbranschen klarar vi oss förutan. Men utan vissa människors arbete med medmänniskor står vi oss slätt. Viktiga områden är bl.a. att arbeta med människor med funktionsnedsättning, förskolan, städning, hälso- och sjukvård, äldrevård, brandmän och busschaufförer. Nästan 80% av medlemmarna är kvinnor. Därav följer låg lön. Det är en ”lag” som sitter lika hårt som att till och med efter ”revolutionen” 1968 (då svenska studenter ockuperade sitt eget kårhus!) så är en rät vinkel fortfarande 90 grader.

Nej, jag uppmanar väl inte direkt till strejk, möjligen indirekt. Men det måste väl bli någon påverkan i lönekuverten för några av samhällets viktigaste grupper. Och lön och jämställdhet hänger ihop, men det visste ni redan.