Ibland känns det som om att det där med lönerna fixat…
Låt mig citera, något förkortat av mig, och ja, siffrorna är från i år: ”En kvinna i Uppsala län inom ett tjänstemannayrke tjänar i snitt 31 585 kronor i månaden. Att jämföra med männens snittlön, samma kategori: 41 697 kronor. Bland kvinnor inom yrken som klassas som ”arbetare” i LO:s rapport är snittlönen 17 701 kronor. För en man: 24 914. En tjänstemannakvinna tjänar näst bäst i Sverige. Men cirka 10 000 kronor mindre i månaden jämfört med en man i samma yrke.” (SVT, 8 mars 2018).
Lönegapet mellan kvinnor och män är ett årligen återkommande diskussionsämne. Men låt oss inte lura oss själva nu och tro att det på allvar är ett område som fackföreningar och arbetsgivare är intresserad av på riktigt. Det är de inte, men frågan brukar dammas en gång om året, och då sägs det: Detta måste vi göra någonting åt. Och dom tvingas att göra, men intresse? Nja…
I Sverige kom, 1947, ”lika lön för lika tjänst” tanken, för statligt anställda, på papperet alltså, och 1960 slog ”arbetsmarknadens parter” dåvarande SAF och LO fast att ”slopa kvinnolönerna” för kvinnor ansågs nu kunna utföra ett arbete nog så gott som en riktig karl. Och 1994 blev löneskillnader beroende på kön förbjudet, enligt lag. Inget intresse? Vadå, detta har ju debatterats i många år? Absolut, men om intresset fanns på riktigt, så skulle löneorättvisor ha fixats till för många år sedan. Vill ni veta sanningen?
För många män är detta i grunden en icke-fråga.
Men det gäller inte ”bara lönen”, nu idag. Kvinnor arbetar fortfarande mer deltid än män och får lägre pension. Arbetar mindre på det ”riktiga arbetet” alltså. Hemarbete och barn är i grunden ointressant och är väl i själva verket kvinnans lott? Nu som då. Nya generationerna då? Allt skulle ju bli annorlunda? Yeah, right, i Vasastan kanske, jag ser gossar med barnvagn. Men Sverige är större än så.
Att alla människor har lika värde har aldrig påverkat lönesättningen. Det kan väl inte vara så att många män fortfarande anser att ”lika lön för lika arbete” inte ska gälla? Anser män 2018 att de är mer värda än kvinnor? Smartare än kvinnor? Presterar mer?
Det spelar nämligen ingen roll vad forskningen och statistiken säger, angående studieresultat och resultat på arbetet, män är bäst. Fakta har aldrig bitit när silverryggarna säger ifrån.
Jag tänker ibland på ett gammalt exempel som togs fram för några år sedan, att en bilmekaniker tjänar mer än en barnmorska. Ganska självklart egentligen. Det är ju olika jobb. Men, vadå? Bilen lämnade man ju inte till vem som helst. Det skedde alltid en noggrann koll bland oss grabbar innan vi lämnade bilen till någon verkstad. Ständiga frågan var: Vet du någon bra bilmekaniker? För det där var viktiga saker och ingenting som vi grabbar ville slarva bort. Jag menar, barnmorska, tja, föda barn, hur svårt kan det vara egentligen? Kvinnor i alla tider har ju fött barn. En bil ska jag ju ha i flera år, kanske 10 år eller längre, innan du byter, det är ju en investering. Barn repar sig alltid.
Lönesättningen inom alla områden av arbetslivet talar till kvinnans nackdel. Även om man räknar bort ålder och utbildning så tjänar männen mer i tre yrken av fyra, skillnader som enbart kan förklaras utifrån könsaspekten. Och då spelar det faktiskt ingen roll att kvinnor som är veterinärer tjänar mer än sina manliga kollegor, vilket media larmade om häromveckan.
Att stämpla unga kvinnor så fort de kliver in på arbetsmarknaden och ge dem lägre lön än gossarna är det bästa sättet att sätta kvinnorna på plats direkt. ”Lilla gumman, var glad att du fick jobbet.” Men inte 2018 väl?
Faktum är att det bästa råd jag kan ge till företagare, stora som små, är: Anställ kvinnor så sparar ni in massor av pengar på lönerna och ni slipper kostnader för representationskort i guld och kampen om parkeringsplatser nära ingången till huvudkontoret.
(Obs det finns inslag av ironi i texten.)
