Vi har alla läst om Eons julfest och den tillträdande vd:ns ”olyckliga” tafsandet på en kvinnlig medarbetare som vunnit en tryckare med sin blivande chef på scenen.
Var ska vi börja?
Kanske från början, eller åtminstone från den början vi känner till. Vår vän ”Frazze” (som egentligen heter Lars Lagerqvist, men som uppenbart har ett Fonzie-komplex) har alltså lottat ut sig själv som danspartner på årets stora personalfest. Bara där borde någon sagt:
”Hörrni, är det här verkligen ett bra pris? Ska vi verkligen ha kroppskontakt med högsta chefen som högsta pris på lotteriet? Eller ska vi kanske ha en bok av den senaste Augustpristagaren?”
Men nej. Ingen sa så. Åtminstone ingen med genomslagskraft.
Så lotteriet genomfördes. Oklart hur dansen hade utspelat sig om Gösta 63 från postavdelningen dragit vinstlotten. Men grattis Gösta! Du klarade dig. Istället var det en kvinnlig kollega som drog den sk vinstlotten och fick kramas med chefen på scenen framför andra. En chef som fann det lämpligt att enligt rapporteringen och 750 vittnen ta ”ett rejält tag om hennes skinka” på scenen. Något han för stunden fann ”spexigt.”
Konstigt nog så är faktiskt inte detta det mest upprörande med den här historien. Det knasiga är hur alla börjar bete sig underligt i hanteringen efter.
Vår vän ”Frazze” ber om ursäkt i ett mail till hela personalen och säger att hans beteende på intet sätt rimmar med företagets värdegrund.
Då undrar jag lite. Vilket är företagets värdegrund?
Ett företag har precis den värdegrund som människorna som jobbar där har. Utan människorna är företaget i bästa fall ett tomt hus och i värsta fall bara ett tiosiffrigt organisationsnummer. Frazze är en internrekrytering. Man har med andra ord haft gott om tid att känna hans omdöme och i vilken mån han lever upp till företagets värderingar.
Och här skulle jag vilja säga att jag tror han lever upp helt perfekt till företagets värderingar. Jag tror faktiskt att företaget ljuger, kanske för sig själva, när de säger han brutit mot dessa.
Vad bygger jag då denna anklagelse på?
Jo, låt oss se hur företaget hanterat frågan.
När Aftonbladet ringer för att ställa frågor blir de hänvisade till HR-chefen. Varför hon nu är bäst på att svara på frågor om den tillträdande vd:ns uppförande.
Hon säger att hon tror att Frazze ”försökt spexa till det.” Om inte det är ett förminskande av ett sexualiserat maktövergrepp så vet jag inte vad som skulle vara det. Varför inte ifrågasätta kvinnans kjollängd när vi ändå håller på?
Enligt en kommunikatör har Eon en nolltolerans för den här typen av agerande. Vad betyder egentligen det? Betyder det ”fy dig, dålig vd!” eller betyder det ”packa ihop dina saker och gå.” För mig är nolltolerans det senare. Det förra är riktlinjer. Eon verkar inte riktigt tycka att Frazze har diskvalificerat sig trots att han har gjort något som företaget alltså har nolltolerans mot.
HR-direktören får följande fråga från Aftonbladet:
Var brevet på hans initiativ eller företagets?
– Det var på hans initiativ. Han är ju detsamma som företaget.
Där har vi ju svaret
Om han är detsamma som företaget så är alltså hans värderingar företagets värderingar. Då spelar det ingen roll vad Eon har skrivit i sina policydokument. Att tafsa på en underordnad framför hennes 750 kolleger är faktiskt inte alls ett brott mot Eons värderingar. Det kanske inte är vad som står i jämställdhetsplanen, men ärligt talat. Vem läser den? Inte Frazze, i alla fall.
Action speaks louder than words.
Häng med i diskussionen! Följ och kommentera gärna på Facebook.
