Jonas Sjöstedt svarar om jämställdhet

Dela i dina nätverk

Under Almedalsveckan ställer Klara K frågor till partiledarna om deras jämställdhetspolitik. Idag är det Vänsterpartiets dag och här svarar Jonas Sjöstedt.

Vilket är det största problemet med ojämställdhet i Sverige idag och vad vill ni göra åt det?

-Den ekonomiska ojämställdhet som råder mellan män och kvinnor är det största problemet. Den ekonomiska politiken har en avgörande betydelse för kvinnors fortsatta frigörelse och vi måste skapa ett arbetsliv som ger kvinnor samma möjligheter och samma lönenivåer som män. Fortfarande, snart hundra år efter att kvinnor vunnit kampen om rösträtten, råder en uppdelning i arbetsliv och i ansvaret för hem och familj. Som ett resultat har kvinnor en livsinkomst som är 3,6 miljoner kronor mindre än män i genomsnitt. Vi accepterar inte det. Vi vill inte se ännu en generation som kommer ut i livet och vänjer sig vid att män och kvinnor är olika mycket värda. Vänsterpartiet är inte ett parti som vänder bort blicken när vi ser en orättvisa. Tillsammans med kvinnojourer, fackförbund och feministiska föreningar bygger vi allianser och formulerar lösningar på orättvisorna. Vi vill bland annat förändra pensionssystemet och föräldraförsäkringen i syfte att uppnå ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.

Kvinnor får ca 30 procent lägre pension än män och drygt 150 000 kvinnor som är pensionärer lever under EUs fattigdomsgräns. Vad är den främsta orsaken till det och vad skulle ni vilja göra åt det?

-Skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner är stora. Det är vanligare att pensionärer som är kvinnor lever i relativ fattigdom än pensionärer som är män. En av de viktigaste orsakerna till skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner är att kvinnor tar ett större ansvar för barn och hem. Det leder till högre sjukfrånvaro, längre föräldraledighet, sämre karriärmöjligheter och större andel deltidsarbete för kvinnor, faktorer som alla leder till att kvinnor får lägre pension än män.  Pensionssystemet måste förändras så att det inte cementerar den ekonomiska orättvisan mellan män och kvinnor. Vänsterpartiet vill att pensionssystemet ska bygga på inkomstbortfallsprincipen men trots det ha en omfördelande roll för att göra det mer jämlikt än dagens system. Vi vill se ett pensionssystem som är mer solidariskt och förutsägbart. Det nya pensionssystemet ska utformas så att ingen riskerar att hamna under den så kallade fattigdomsgränsen. Garantipensionen ska höjas för att ge trygghet för de fattigaste pensionärerna och följa löneutvecklingen i stället för konsumentprisindex.

Det ojämna uttaget av föräldraledighet anses av många vara en stor anledning till att kvinnor inte når höga beslutsfattande positioner i samma utsträckning som män och att de halkar efter i löneutveckling. Är det också Vänsterpartiets bild och hur skulle ni vilja komma tillrätta med det?

-Kvinnor missgynnas på arbetsmarknaden bland annat för att kvinnor tar ut mest föräldraledighet. Kvinnor tar i dag ut drygt tre fjärdedelar av dagarna i föräldraförsäkringen. Under småbarnsåren är kvinnors andel av uttaget ännu större. Detta vet arbetsgivarna. Därmed kan arbetsgivare se en risk för framtida föräldraledighet när det gäller kvinnor i fertil ålder, vilket självklart spelar in vid såväl rekrytering som lönesättning och beslut om befordran eller fortbildning. Enligt Pensionsmyndigheten är 80 procent av de pensionärer som får garantipension kvinnor. En del av förklaringen är att kvinnor har lägre löner än män. Men en annan viktig anledning är att kvinnor oftast tar ut större delen av föräldraledigheten och sedan fortsätter att ta huvudansvaret för hem och barn när de börjar arbeta igen. Detta dubbelarbete är förklaringen till att mammor är sjukskrivna dubbelt så mycket som pappor. För att inte knäckas av denna dubbla arbetsbörda väljer många kvinnor att gå ned till deltid. Såväl deltidsarbetet som sjukskrivningarna påverkar den framtida pensionen negativt. Även om pappors uttag av föräldradagar ökar så går utvecklingen mycket långsamt. Därför tycker vi att uttaget av föräldraledighet ska delas lika mellan föräldrar (så kallad individualiserad föräldraförsäkring). Vi ser detta som en nyckel till hur vi skapar en större jämlikhet mellan könen.

Kvinnor äger och driver företag i mindre utsträckning än män i Sverige. Särskilt tillväxtföretag. Enligt en rapport från Tillväxtverket når bara 8 procent av de medel som ligger i det företagsfrämjande systemet kvinnor och mindre än 1 procent av riskkapitalet går till kvinnors företag. Vad beror det på och vad kan man göra åt det?

-Kvinnor agerar och bemöts av omvärlden utifrån den rådande könsmaktsordningen, där män premieras och bekräftas med makt och kvinnor underordnas och ständigt får förhålla sig till den manliga normen. Så även när det gäller företagande. Företagande som begrepp är starkt kopplat till en föreställning om manlighet.  Det är oftast män som uttalar sig i företagarfrågor och män som syns i media och i det offentliga samtalet. En jämförelse av statligt och privat riskkapital visar att en högre andel av det statliga riskkapitalet går till kvinnor. Därför är det viktigt att värna och stärka det statliga riskkapitalet genom till exempel Almi. Det är också viktigt att stödja projekt som bryter normen och att även mindre projekt, som oftare drivs av kvinnor, också kan få stöd.  Det är nödvändigt med en rad olika och samverkande insatser för att stimulera fler kvinnor att starta och driva företag och att växa som egna företagare.

-Vi vill stärka de sociala skyddsnäten för företagare vid sjukdom, föräldraledighet etc. Det skulle få fler att våga ta steget, inte minst kvinnor.

Skulle du kalla dig feminist?

-Ja! Självklart är jag feminist, jag var också en av de som drev på för att Vänsterpartiet skulle bli ett feministiskt parti. För mig är det självklart, om man inser att vi lever i ett ojämställt samhälle som gynnar män på kvinnors bekostnad, och vill göra något åt det, då är man feminist.

Har Vänsterpartiet något/några vallöfte/-n som skulle stärka jämställdheten?

-Vi vill förändra pensionssystemet och individualisera föräldraförsäkringen. Barnomsorgen måste vara av god kvalitet och vi vill införa en skyldighet för kommuner att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid. Detta är avgörande för att inte minst ensamstående föräldrar ska kunna arbeta. Likaså behöver äldreomsorgen byggas ut och tillföras mer resurser så att kvinnor inte tvingas till obetalt omsorgsarbete.

-Vänsterpartiet vill omvandla hundratusentals otrygga jobb till fasta anställningar. Anställningsformen allmän visstid ska därför avskaffas. Visstidsanställningar måste motiveras. Godtycklig minskning av tjänstgöringsgrader, så kallad hyvling, ska förbjudas i lag. Vi vill införa bestämmelser om mertid så att alla får rätt till en tjänst som motsvarar den tid som faktiskt läggs på arbetet. Lönepolitiken och medlingsinstitutets roll måste ha som mål att undervärderade löner i kvinnodominerade yrken ska öka snabbare.

-Vi vill bygga ett arbetsliv för alla. Ett arbetsliv där vi har makt och inflytande över våra jobb, där alla orkar jobba till pensionen och inte blir utslitna i förväg. Därför vill vi påbörja övergången till sex timmars arbetsdag. För att börja förbereda övergången vill vi starta direkt efter valet 2018 med en satsning på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön på en arbetsplats inom varje kommun och landsting/region. Under mandatperioden vill vi också ta de första besluten om att börja korta normalarbetstiden. Vårt långsiktiga mål är 30 timmars arbetsvecka som det normala på arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi sänka övertidstaket till 100 timmar och införa rätt till heltid som norm på svensk arbetsmarknad.

-Det sociala skyddsnätet är en del av vår gemensamma välfärd och ska gälla alla, oavsett om vi är tillsvidareanställda, arbetslösa eller egenföretagare. Vi vill se en höjd A-kassa och en fungerande sjukförsäkring.

-Vi vill genom bland annat dessa förslag ta ytterligare steg mot ett samhälle där kvinnor och män är jämlika. Vi vill förverkliga det till dess att dagens nyfödda gått ut gymnasiet. De förtjänar att bli den första jämställda generationen.

När får Sverige sin första kvinnliga statsminister?

-Förhoppningsvis inom en snar framtid!


Läs vad de andra partiledarna har svarat:

Ulf Kristersson svarar om jämställdhet
Jan Björklund svarar om jämställdhet
Annie Lööf svarar om jämställdhet
Stefan Löfven svarar om jämställdhet
Ebba Busch Thor svarar om jämställdhet
Jimmie Åkesson svarar inte om jämställdhet
Isabella Lövin svarar om jämställdhet

Mer att utforska

Nyheter

8 Trender som formar framtidens kommunikation

Klara Ks kommunikationspanel har tillsammans spanat fram hur vi kan framtidssäkra vår kompetens. Här kan du ta del av rapporten. Sätt dig gärna med din ledningsgrupp eller styrelse och poängsätt

Camilla Wagner

Camilla är tidigare ekonomijournalist med lång erfarenhet som ledarskapskonsult. I mer än 25 år har hon bevakat jämställdhet i svenskt näringsliv och var ansvarig för listan över näringslivets 125 mäktigaste kvinnor 2000-2012. Med konkreta exempel och skarpa analyser tydliggör Camilla vilka hinder som ligger i vägen för jämställdhet och inkludering, vilka effekter det får och hur vägen framåt ser ut.

Kontakta oss

Fyll i formuläret eller ring direkt

Klara K Management & Communication AB
Org.nr: 559485-5263
Dataskyddspolicy – GDPR

Bli medlem i Klara K-nätverket

Klara K är ett nätverk…

Klara K Management & Communication AB
Org.nr: 559485-5263
Dataskyddspolicy – GDPR

Åsa Märs

Åsa är en erfaren förändringsledare som hjälper och agerar rådgivare för kommunikationsavdelningar i flera organisationer. De sista 15 åren har hon drivit större utvecklingsuppdrag och varumärkesförflyttningar. Utvecklingsarbetet har byggt på analys, förankring och medlemsengagemang. Som konsult leder Åsa många tunga opinions- och PR-projekt för stora organisationer. Åsa har arbetat som kommunikation- och planeringschef på LO och kommunikationschef på IF Metall och Polisförbundet.