Peter Springare skrämmer mig

När Örebropolisen Peter Springare säger att han vill förinta alla vänsterjournalister fryser mitt blod till is. Om jag är vänsterjournalist eller inte, är ointressant i sammanhanget. I Peter Springares fan club är alla feminister och icke-rasister vänster.

Det här känner jag igen från min tid på Veckans Affärer då jag bloggade och skrev krönikor om just jämställdhet i näringslivet. Jag lärde mig snabbt att vissa ord triggade särskilt mycket. Ibland lydde inte fingrarna när dessa ord skulle skrivas ut och jag var tvungen att ta sats för att utföra tangenttryckningarna. Mitt enda mantra var ”de får inte vinna.”

Och låt dig inte luras. Trollen är inte bara misslyckade, arbetslösa unga män i knäckebrödsbältet. De tillhörde inte Veckans Affärers kärnläsare…

Vi spårade till slut en del av hatarna och fann höga chefer både i näringslivet och på myndigheter.

Inte bara jag själv blev hotad, utan mina barn skulle också dö. Så, ja. Jag blir livrädd när jag ser att gruppen Stå upp för Peter Springare har nära 200 000 medlemmar. I flödet hånas Gudrun Schyman och man uppmanar till upprop mot en ny moské i Halmstad. En helt vanlig dag i hatfabriken.

Att bli utsatt för systematiskt hat är en väldigt märklig upplevelse. Lite som en blandning av att vara rädd för spöken och att jaga en surrande mygga som kommit in i sovrummet en ljummen sommarnatt.

Du vet rationellt att de är fega kräk som aldrig skulle våga stå för sina äckligheter öppet. Ändå surrar deras ord i ditt huvud och håller dig vaken om nätterna.

För mig blev det till slut för mycket. Jag slutade sova, fick andningssvårigheter, glömde saker, svimmade… Ja, ni fattar. Jag blev sjuk och tvingades till slut omprioritera mitt liv och valde en mindre publik roll. Det är gott och väl. Nya krafter har tagit över megafonen.

Tyvärr har även trollen fått nya krafter och ju mer de hörs desto mer normaliseras hatet.

Jag tror inte att Peter Springare kommer att ringa på min dörr med draget tjänstevapen för att ”förinta” mig. Men bland hans 200000 fans kan det mycket väl finnas en ny John Ausonius, Anders Breivik, Peter Mangs eller Anton Lundin Pettersson som känner att hans sjuka tankar blir normala i den hårda retoriken som en representant för svenska rättsstaten använder.

Så ja. Jag är rädd. Och vem ska jag vända mig till om jag behöver skydd? Polisen?


Nyhetsmediernas ledarskribenter, kommentatorer och krönikörer är bland de mest hotade och trakasserade i mediebranschen. Och det gäller inte minst de kvinnliga medarbetarna.

Därför genomför branschorganisation TU – Medier i Sverige och nätverket Klara K en undersökning av hur förhållandena ser ut för just kvinnliga opinionsbildare, kommentatorer, debattörer, nyhetsanalytiker och krönikörer. Men också om vilka effekter hoten och trakasserierna får för dem som utsättas. Om du fått den enkäten hoppas vi att du vill svara på den. Resultatet presenteras vid ett särskilt seminarium innan sommaren, samt under Almedalsveckan i Visby.


Vill du kommentera? Välkommen till vår Facebooksida.

Du gillar kanske också...