skip to Main Content
Meny

Hallå där, PA Prabert

Hallå där PA Prabert, vice koncernchef för mySaftey Försäkringar, som delar ut priset Årets Nätängel till den som engagerar sig mot näthat och -hot. Hur går det med nomineringarna?

– Bra! Det har ökat rejält i år så vi är jättenöjda. Men det går fortfarande att nominera, på fredag den 19 oktober stänger nomineringssajten på Metro Mode.

Vad är det för pris?

— Det belönar en organisation eller individ som motverkat hot och hat på internet på ett bra sätt. Att man inte möter hat med hat, utan antingen hjälper och stöttar någon som är utsatt eller tar tydlig ställning för vad som är OK och inte.

Varför delar ni ut det?

— Vi bestämde oss för att sätta fokus på bra insatser mot hot och hat  på nätet. Det börjar bli ett allvarligt demokratiproblem, där kvinnor blir mer utsatta än män, där vi kan dra vårt strå till stacken. Vi vill lyfta fram goda exempel på att det faktiskt går att omvandla näthat till nätkärlek.

Vad gör ni annars på mySaftey?

— Vi är ett försäkringsbolag som är ledande inom skydd i den digitala världen. Vår huvudprodukt är en ID-skyddsförsäkring, men vi har också en näthatsförsäkring. Precis som i en brand- eller stöldförsäkring förhindrar inte våra produkter att näthatsbrott sker, men man kan få ekonomisk ersättning om man drabbas ekonomiskt. Assistansmomenten är ofta det som är viktigast för försäkringstagaren. Vi hjälper till att få bort innehåll, spåra material, säkra spår, vi bistår med juridisk hjälp och samtalsstöd av psykolog. Vi vill gärna driva case i domstol och kan därför stå för sådana kostnader.

Varför är ni engagerade i jämställdhet och i Klara K?

— Genom de försäkringar vi verkar inom. I våra tjänster tar vi ställning mot hot och trakasserier. Det är kvinnor och flickor som blir värst utsatta för det.
— Dessutom blir vi ett bättre företag. Jämställda företag är både trevligare att arbeta på och tjänar mer pengar. Vi lär oss mycket om det av Klara K. Ska vi konkurrera om både kunder och kollegor i framtiden behöver vi deras hjälp med att hålla oss på tårna och utmana oss.

Nu har ni precis förlängt klara K-samarbetet i ytterligare tre år. Vad får ni ut av det?

— Mycket på flera sätt. Man får alltid den där ögonöppnaren och sparken i baken man behöver. På Klara K lägger de fram saken så att man inser vad man faktiskt behöver göra. De ger både det lilla konkreta och det stora visionära – lyfter fram goda case och intressanta visioner. Och insikten att man måste fortsätta jobba aktivt.
— Rent konkret skapar vi nu ett kvinnligt chefsnätverk bland våra ungefär 400 medarbetare i Norden, där Klara K ska hjälpa till.

Ni har också en gemensam agenda med FN:s globala jämställdhetsmål i Agenda 2030?

— Ja, det var ett roligt slumpsamband att Klara K ska fokusera på det just nu. Vi håller nämligen på att spika en affärsplan för några år framåt och målsättningen är att synka våra affärsmål så att vi kan hänga upp dem på Agenda 2030. Det handlar både om allmänna hållbarhetsmål och att hitta produkter som hjälper våra kunder att styra mot målen. Även där har Klara K hjälpt oss.

Men du, lösningar då – Hur kommer vi tillrätta med hat och hot på nätet? Behöver vi nätuppfostran eller uppförandekod?

— Jag tror det är enklare än så. Vi behöver applicera de lagar som finns på nätbrottslighet och döma utifrån dem. Innan man tittar på ny lagstiftning bör man titta på den som finns och se till att polis verkligen agerar på det som faktiskt redan är brottsligt. Även det som bedöms som solklara brottsliga handlingar når aldrig fram till domstol. Just nu undersöker Institutet för Juridik och internet på Stockholms universitet detta i en kommande rapport.

Bör vi reglera anonymiteten på internet?

— Det är en berättigad fråga, men den ligger lite utanför vad vi har åsikter om. När vi kommer in på brottslighet har de alltid sökt anonymitet. Även kring anonymitet bör vi använda den lagstiftning vi har innan vi skaffar oss ny. Det är svårare, men inte omöjligt, att få fram teknisk digital bevisning. Låt oss börja med att se till att fälla de brottslingar vi redan nu lokaliserar.

Vad kan var och en göra?

— Självklart har vi alla en roll att fylla i att inte låta vad som helst passera. Man måste få vara den man är på nätet, men ska tänka på att ha en etisk kompass precis som i samhället i stort.  Men man ska heller inte vara för rädd, undvika nätet eller självcensurera sig. Om fler är på nätet agerar schysst och reagerar konstruktivt på det som är dåligt bygger vi långsiktigt ett bra klimat på internet.

Back To Top
Close search
Sök