AI i jämställdhetens tjänst
Börsbolagens företagsledningar har blivit mer jämställda under det senaste året. Det visar siffror från Equalytics, som utvecklar en AI-modell för att automatiskt samla in jämställdhetsdata från de 330 bolagen på Stockholmsbörsen.
Sandra Bourbon har gjort sig känd som Framtidsfeministen, aktiesparare som investerar i jämställda bolag, och förra året fick hon Klara K:s ögonöppnar-pris. Men hon driver också bolaget Equalytics som byggt en mjukvara för att automatiskt samla in jämställdhetsdata för börsnoterade bolag.
Förra året var första gången de körde programmet, därför är detta året det första de får jämförelsedata. Och den visar att det har hänt något, på bara ett år.
Antalet jämställda bolag på Stockholmsbörsen, dvs bolag vars ledning består av 40-60 procent endera män eller kvinnor, har ökat från 52 bolag till 62. Antalet bolag som inte har någon kvinna i ledningen utan enbart män, har minskat från 72 till 66. Det ser Sandra Bourbon positivt på:
– Det är jätteroligt. Det går åt rätt håll om än långsamt, säger hon.
– Samtidigt är det fler bolag som bara har män i ledningen, 66 bolag, än jämställda bolag, 62. Det är ändå lite förvånande.
Sandra Bourbon har drivit projektet Framtidsfeministen i snart fyra år. I maj 2015 startade hon en aktieportfölj som bara investerade i jämställda bolag. Sedan dess har den gått upp 65 procent, samtidigt som OMX-index backat 2,3 procent. Idag föreläser, utbildar och bloggar hon även om jämställdhet och aktieinvesteringar.
Bolaget Equalytics kom till utifrån en allt större efterfrågan på jämställdhetsdata, berättar hon:
– Banker och fondbolag börjar efterfråga denna data. Alternativ data, som hållbarhet och jämställdhet, kommer att bli allt viktigare investeringsverktyg i framtiden.
Det finns väldigt mycket publik data på bolagens hemsidor. Det stora jobbet är att registrera den i en databas. Därför började Equalytics hösten 2017 bygga en mjukvara som letar reda på uppgifterna på bolagens hemsidor och lägger in i en databas som analyserar helheten. Inte så lätt som det först kan verka i en mångspråkig värld.
– Det är ganska svårt för programmet att avgöra vad som är ett namn och att översätta vissa namn till könstillhörighet, säger Sandra Bourbon.
Så här långt har de kört Stockholmsbörsens 330 bolag, vilket inte är en omöjlig mängd data att dubbel- och trippelkolla för att kunna lita på siffrorna. När programvaran blir färdig ska den dock kunna likna en AI-lösning.
– Steg två i utvecklingen är att göra programmet smartare med hjälp av machine learning. Skriva modellen och träna upp den på datamängder. Vi har sökt projektmedel hos Vinnova för att bygga en global AI-lösning, säger Sandra Bourbon.
På sikt ser hon större användningsområden för mjukvaran:
– Det finns massor av analyser att göra. Varför sitter kvinnor oftare kortare tid än män, kommer in i bolag i svårare skeden? Så småningom hoppas vi att andra ska kunna använda databasen för att forska och driva utvecklingen.