skip to Main Content

När medarbetarna själva får bestämma

lisa-lindstrom-Vem har sagt att det ska vara lätt? Frågan är förstås retorisk, men Lisa Lindströms ledarstil där alla får vara med och bestämma allt väcker så många frågor. För tänk om…?

Många ”tänk om” har redan inträffat. Som när medarbetarna beslutar att tacka nej till en global superstor snabbmatskedja som kund.

Själva beslutsprocessen går till så att alla medarbetare står i ett rum med en Ja-sida och en Nej-sida och röstar med fötterna på två frågor. Kan Doberman arbeta med den här kunden? Vill DU jobba med den här kunden?

I just det exemplet svarade majoriteten ja på fråga ett, men bara tre svarade ja på fråga två.

”På tre personer kan vi inte sätta ihop ett team till en så stor kund, så då fick vi tacka nej. Har man lämnat beslutet till personalen så måste man leva upp till det hela vägen. Här gällde det att förklara att om vi tackar nej så kommer medarbetare att få gå, men trots det valde alltså personalen att låta den etiska kompassen avgöra.”

Transparensen och inflytandet är en viktig framgångsfaktor för den digitala designbyrån Doberman. I en bransch där det är huggsexa om talangen är personalomsättningen extremt låg och få andra byråer kan skryta om 17 år under samma namn och samma ägarstruktur.

Tack vare inflytandet och insynen är också lönekraven mer rimliga än hos andra aktörer i branschen. Att förstå och själv bidra till förslag för att finansiera lönelyften dämpar kraven. Dock finns det vissa risker. Som när en grupp på New York-kontoret föreslog att man skulle dra ner på kostnaden för VD:n, alltså Lisa Lindström.

”Min främsta uppgift är att vara kulturbärare. Hade det varit så att alla tre grupper i New York valt att ta bort mig, så hade vi ju fått ta en diskussion om hur man skulle lösa uppgiften utan mig.”

Nej, lätt är det nog inte att fullt ut leva upp till hundraprocentigt medarbetarinflytande, men vem har sagt att livet är lätt.

När Lisa Lindström berättar om hur nära det var att hon blev sjukpensionär som ung och hur hennes fem år i rullstol satt perspektiv på livet förstår man att utmaningar inte hindrar henne. Tvärtom.

”När någon säger att det inte går blir jag triggad att bevisa dem fel”, säger hon trotsigt. Kanske inte för att få rätt, utan för att utmana andra och sig själv.

Innan hon lämnar nätverket vill hon testa sitt nya ledarskapsverktyg. Alla i nätverket får sms:a henne en emoji som beskriver hur vi känner oss idag. Den ska hon testa på personalen som digital pulsmätare på organisationen.

Back To Top
×Close search
Sök