När företagskulturen biter dig där bak

Jag vill ju inte verka ”paranoid” eller tro på konspirationer, men ser vi inte ett drag av backlash i landet idag? Under de 40 år som jag har arbetat med ledarskaps-, organisations- och kulturfrågor på arbetsplatser, både som anställd och som fristående konsult, så har just kulturfrågorna alltid varit mycket aktuella.

”Så här har vi alltid gjort!” Eller ”Vår VD gillar inte att…” och den gamla fina devisen ”det sitter i väggarna…” 

Jag har varit anställd på företag där just kulturen, hur du agerar som chef, sättet att göra affärer, prata, sitta, stå, tänka, tystnad och klädkoder mm, varit mycket viktiga att följa för att du, jag, vi, ska passa in och få arbeta kvar.

Alla vet att det tar lång tid att förändra en kultur. Vi som otåligt arbetar för ökad jämställdhet och inkludering får ofta höra det, gärna med en uppmaning om att skaffa oss tålamod.

Så hur är det då när en dålig företagskultur kommer och biter företagen i baken?

Närmast tänker jag på fyra olika ”fall” i nutid, 2018-2019, där starka män har satt strikta kulturer och sedan ersatts av en kvinna som fått betala priset, utan att varken kulturfrågan eller den föregående ledaren ens nämns.

Jag bortser i detta resonemang från skuldfrågor, de intresserar mig inte i nedanstående exempel. Inte heller namn på inblandade personer.

Transportstyrelsen leddes i sju år av en man, en kvinna kom, misstag och försummelser uppdagades och kvinnan fick lämna.

Svenska Kraftnät, en man var ledare i nio år, en kvinna kom, konstigheter upptäcktes och kvinnan fick lämna.

Svenska Akademien, 200 år av män på posten som ständig sekreterare, en kvinna fick tjänsten, problem inom akademien och kvinnan fick lämna.

Och nu senast, Swedbank. Stark man leder banken i cirka sju år, efterträds av en kvinna som får sparken när misstankar om oegentligheter upptäcks.

Ingen av kvinnorna ovan hade suttit på posten i mer än max tre år, oftast kortare.

Är det dessa kvinnor som på kort tid etablerat en ny ”kultur” där nya rutiner, normer och regler införts? Eller fanns kulturen redan där när kvinnorna tillträdde och var satt av männen som innehade posterna före dom? Jag lutar åt det senare. Stora organisationer och företag byter inte kultur på en kaffekvart, vare sig åt det ena eller andra hållet. Det tar tid och det är alltid så att medarbetarna fortsätter ett antal år i gamla fotspår även om en ny chef tillsätts.

Jag bara undrar? Och som skrivet ovan blandar jag inte in eventuella skuldfrågor.